det finaste jag har..

 
 
 
 
 
 
 
 
Kärleken till mina barn är obeskrivlig.
utan er vore jag inte hel.
 
tänk att ångesten jag hade när jag väntade Alfred va bara onödig. Ja hade vissa dagar så SJUKT ångest över hur sigge skulle ta detta me ett syskon.
ångest över att jag omedvetet skulle glömma borta han. eller att han skulle känna sig bort glömd.
och ångest över att jag skulle älska någon lika mkt som ja älskar sigge. men de funkar ju hur fint som helst :)
 
 

Avtryck

vill du nåt, skriv här!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0