erikssonxtre

 

Allvarligt talat, innan ja skulle föda Sigge va ja fruktansvärt rädd för att föda. Rädd för all smärta som komma skall. Rädd för om nåt skulle gå fel, rädd för ja..... allt.

 

Men allvarligt talat, vad är den rädslan jämfört me de här???

 

Kolik.Matvägra.Trots.Utvecklingsfaser.Sjukdomarna barn får.Sömnlösa nätter. Sömnlösa dagar.Ständig oro att han ska göra sig illa/bli allvarligt sjuk/mobbad på förskolan/skolan.Tonårs humöret som komma skall.Och listan kan säkert fortsättas göras låååång...

 

Varför i hela fridens namn var jag så rädd för förlossningen ?? De är ju bara en fis i rymden med allt annat!!

 

Och med tanke på allt jag redan har fått stått ut me i 1 år och 5 månader, så hoppas jag VERKLIGEN att han tänker ta väl hand om mig när jag blir gammal. Och sätt mig fasiken inte på något hem!