erikssonxtre

 

herregud.

 

ja brukar ha ett starkt immunförsvar blir väldigt sällan sjuk. Men nu..... mitt immunförsvar har svikit mit totalt.

 

Hur mkt snor kan man ha i näsan egentligen? Har så där konstigt "ont" i halsen, de gör inte ont så mkt men allt man äter smakar skit och de känns att halsen inte är okej... min kropp är alldels matt.

 

Men jag hoppas att jag ska klara av att jobba imorrn, ja har iaf ingn feber och har verkigen int råd att vara hemma.

 

Tack gud för värktabletter.

 

Och bara för att Sigge för en gångs skull sov hela natten bra i sin säng så är de alltid nåt som ska störa mig om nätterna då. Som i natt, vakna av vääärldens magknip! Och sen satt ja på toa ett tag.

 

Måste ha ätit nåt dåligt?

 

Och sen mitt herrskap, ska jag tala om för er att jag har Sveriges fegaste jävla katter, ja blir så trött på dom....

dom är rädda för ALLT. Trots att vi haft dom sen dom va 12 veckor? Och de har aldrig funnits nåt som har kunnat skrämt dom. men dom är iaf rädda för allt.

Som nu, vi har ju försökt att få dom att gå ihop med Disa... dom GÖMMER sig. Visst ja förstår att dom blir rädda för att nånting stort hoppar och skäller av lycka, men kom igen Disa... dom vill inte leka med dig!

Och igår satt Kurre ute på altanen och vill in när jag och Disa skulle ut... de resulterade i att katten sprang upp i trädet. Och han sitter ta mig fan kvar där idag!

Vill han ner nu får han banne mig ta sig ner själv.

 

Om de finns nån katt expert som läser de här kan ju då tala om för mig hur ja ska få dom att sluta va så jääädra fega!

De måste gå att få dom att gå ihop med Disa.

Eller dom... de är tydligen bara Kurre kvar här. Vart Siri är vette fan, och de känns som att ja orkar inte bry mig heller. Har han dragit så har han...vad kan jag göra?

 

Nej nu ska ja lägga mig i soffan med lill plutten här hemma och hoppas han vill mysa me sin mamma!