Siri...

de finns någon mer än jag som saknar Siri otrooooligt mkt.
 
Kurre heter han.
 
Siri har vart bort nu i lite mer än 1 månad. Kurre har sen dess blivit helt förändrad. Han är på mig HELA tiden.
Ska HELA tiden vara i ens famn, ligga nära, gå vart än jag går.. skriker över typ... ingenting. Han har mat och färskt vatten, så va faisken skriker du över?
 
Och visst kan de va mysigt att ha han nära en och ligga och mysa, men inte 24/7...
 
Så här har han aldrig varit förr. Förut fick man nästan tvinga han för att gosa.
 
Så visst saknar han sin broder.
 
Och inte hjälper väl de om man skaffar en till katt kompis åt han? Då kanske Kurre sticker också.
 
Och sen har jag(vi) haft väldigt tur med våra katter, visst har dom klöst på förra soffan. Men inte mer än så.
Dom hoppar aldrig upp på bordet, bänkar eller fönster brädorna. Vilket är skönt. Dom rivs aldrig, eller visar att dom är elaka katter.
Så därför är ja lite "rädd", eller va man ska säga, för att skaffa en till katt så kanske han/hon blir som min katt som bor i Storvreta. Och de... de är katten som gud glömde kan jag tala om.
Han är nog fan son till djävulen själv.
 
och en sån katt vill jag inte ha!
 
nej de tåls att fundera på.
 
Nu blir de tv ocj strax sängen!
 
Go natt!
 
 

Avtryck

vill du nåt, skriv här!:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0