erikssonxtre

ja, de slog mig tidigare ikväll ett par saker.

jag har glömt känslan av hur de är att gå normalt. Leva normalt. Dricka alkohol. Röka. Va "smal". Ha "normala" kläder på sig. Kunna se sina fötter uppifrån. Se sitt lilla liv mellan benen :p .
Ja har även glömt känslan av att hur de är att vara i ett förhållande där man inte väntar bebis. jag har bara glömt så mkt känslor.


Är detta normalt?!

Jaha? Jag skulle ju sova. men nu fastna ja får ett program på tvåan. Barn me cancer.... livet är så orättvist. Jädra hormoner som ska sprudla. Tårarna forsar....

fy va hemskt.

Cancer är nog de värsta som finns!