Hur mkt ska mitt mamma hjärta tåla?
usch.
Vakna imorse av att Sigge vaknade så gick in till han och myste me han innan vi skulle äta frukost och frakta han till dagis. Underbara pappan i huset körde han till dagis, då han tyckte synd om mig som har så ont i ryggen. De är ja väldigt tacksam över! Fina pappan!
Men när jag tog upp Sigge så såg jag ett ganska stort märke i hans nacke. Så här såg de ut.
Inte de lättaste att fota nån som inte sitter still men ;)
min första tanke va att vad i helvete har dagis barnen gjort me han?? Eftersom stoffe sa inte ett ljud om de här igår till mig, då ja jobbade.
men de va inga dagis barn som gjort de här.
De va så här. Sigge satt på dagis och åt lunch, och han slängde huvudet bakåt hela tiden. Och varje gång han kasta huvudet bakåt så klämdes huden åt där haklappen satt. Så därutav märket.
Ni hör och ser ju själva.
Så här kan de INTE fortsätta!
Vill att de ska bli 7:e maj nu så vi får åka till läkaren, de här måste få ett stopp!
Jag kommer visa dessa bilder för läkaren och ja har videosar där man ser hur han gör. Så allt ska jag visa.
Jag ska ha en magnetröntgen på han NU.
Nånting är fel. Jag vet de.
De är inge tics eller nåt annat.
Eftersom Sigge har väldigt svaga benmuskler och dålig balans så tror jag att de har nån koppling till de han gör me huvudet.
Muskler och nerver i benen går ju ihop med nacken?
Jag lider varje gång han gör så där me huvudet, jag lider varje gång han skadar sig :(
De är inge roligt längre.
Inte för att att de vart roligt nångång men. De känns som att botten är nådd nu.
Min älskade Sigge.
Avtryck
Trackback
